bixbite

Efter en helvetesdag är jag äntligen hemma, mer död än levande... Jag har vandrat omkring som i en dimma med ett svart otursmoln över mig, allt jag rört vid har blivit fel. Salladen ramlade ut över hela golvet, detsamma gäller vattenkastanjer, bambuskott och kapris. Halkade och slog armbågen i golvet och skar mig i fingret. Klockan 17.00 skulle jag fått sällskap av en annan person på jobbet, men den personen hade glömt bort och behagade inte komma, så jag sprang omkring ensam och virrig. Sen ställde Martin upp och kom ner och hjälpte mig och kort därefter kom Nikta och tog över honom, älskar folk som offrar sig för laget. Tackar dom av hela mitt hjärta!